I mer än 140 år har Verdandi verkat i såväl Uppsala som Stockholm. Här finner du ett urval av den verksamhet som har arrangerats de senaste åren.
Hur mår vår rättsstat?
Uppsala, 21 april 2026
Under de senaste åren har svensk politik präglats av en allt hårdare kriminalpolitik, med exempelvis högre straff, sänkt straffbarhetsålder och fler verktyg för polisen. Beslut om förändringar har fattats snabbt och många gånger mötts av kritik från remissinstanser, lagråd och experter. Vad beror denna förändring på, och kan rättssäkerheten överleva det nya samhällsklimatet?
I panelen deltog Anne Ramberg, fd generalsekreterare Advokatsamfundet, och Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid Uppsala universitet och författare till högaktuella boken ”Rättsstans principer” (2023). Thomas Bull, fd domare vid Högsta förvaltningsdomstolen var också inbjuden, men hans närvaro uteblev på grund av sjukdom.
Panelsamtalet leddes av Jesper Bengtsson och Tove Hovemyr från Tisdagsklubben. Tisdagsklubben arrangerade samtalet i samarbete med Verdandi, Centerstudenter i Uppsala, Laboremus, Gröna studenter, Geijerska och Uppsala.
Samtalet efterföljdes av en allmän pubkväll. Samtalet såväl som pubkvällen arrangerades på Gotlands nation.
Det svenska missnöjet
Uppsala, 26 mars 2026
I samband med Verdandis årsmöte bjöds Lisa Pelling in för ett föredrag om hennes reportagebok “Det svenska missnöjet” (2021).
En återkommande förklaring till den alltmer auktoritära politiska utvecklingen under 2000-talet har varit missnöjesröster. Väljare har dragit sig undan de etablerade partierna till förmån för ytterlighetspartier som levererar enkla svar på komplexa frågor. Men vad säger väljarna själva?
Hösten 2019 gav sig Lisa Pelling och Johanna Lindell ut i Sverige för nysta i det svenska missnöjet. Undersökningen resulterade i reportageboken “Det svenska missnöjet” (2021). Pelling och Lindell har besökt och intervjuat människor från två glesbygdsområden, två småstäder och två storstäder. Orterna och valdistrikten förenas av att de är socioekonomiskt svaga och har en förhållandevis hög andel sverigedemokratiska väljare. Den lokala affären har lagt ner, Arbetsförmedlingen har flyttat från stan, vägarna blir bara sämre och väntetiderna i vården har bara blivit längre. Gemensamma institutioner har slutat leverera, medan vardagen blivit alltmer otrygg och osäker.
Årsmötet och samtalet arrangerades på Västmanlands-Dala nation.
Hushållsnära jazz – konsert i vardagsrummet
Uppsala, 6 mars 2026
Vi tyckte det vore kul att trycka in ett jazzband hemma i vardagsrummet hos en verdandist, så vi gjorde det.
Efter några veckor med bland annat två stormar, kyla, tentor, alla hjärtansdag-sexa, uppsatsinslämningar och annan själsförödelse var det läge för lite själsnäring. En gemytlig kväll med livejazz och fest i det trygga formatet “hemmafest”. Ett tillfälle för gamla medlemmar att återses och för nya medlemmar en chans att komma i kontakt med föreningen på ett mer avslappnat sätt.
Medverkade gjorde jazztrion Folke Guwert med vänner och Bortas Johanna Ljung. Det deltog lite drygt 80 medlemmar och jammet höll på till ungefär elvatiden. Efterfest sträckte sig långt in på småtimmarna.
Kvällen arrangerades på hemlig adress någonstans i stadens studentvimmel.
På kollisionskurs med demokratin
Uppsala, 5 mars 2026
Ansvarsskyldighet, fri- och rättigheter, jämlikhet, samhällsutveckling. Samtliga tillhör de förväntningar vi har på att den liberala demokratin ska sträva efter, och uppfylla. Samtidigt har staten, som förpliktat sig att skydda samhället, möjliggjort och formats av aktörer som inte nödvändigtvis delar samma ändamål. Sida vid sida konkurrerar idag storföretag med samhället, men har likväl integrerat sig i dess struktur.
Vare sig det är polisens nyttjande av Peter Thiels underrättelseverktyg Palantir, Elon Musk satellitinternet Starlink i Ukrainakriget, “Too big to fail”-företag eller skatteflykt genom stiftelser, är samtliga invävda i samhället, men spelar ansvarslöst efter egenskrivna regler. Hur hamnade vi här? På vilka sätt utmanas demokratin? Och går det att undvika en frontalkrock?
Ett samtal mellan Per Molander, ämbetsman och författare till “En invasiv art: så tog företagen över världen”, och Gina Gustavsson, statsvetare, författare och kolumnist i Dagens nyheter.
Samtalet arrangerades på Södermanlands-Nerikes nation och efterföljdes av diskussioner på Tar Café.
Kan vi leva med varandra?
Uppsala, 14 februari 2026
En distraktion från en annan onödigt ångestladdad dag. Ensamma, tvåsamma, tresamma… alldeles oavsett sin civilstatus har Verdandi ett sammanhang som undangår en av dejtinglivets mest clichéladdade dagar.
Ett samtal om det möjliga och det omöjliga i att leva tillsammans med en annan människa mellan Emma Audas, Vesna Prekopic och Per Magnus Johansson. Samtalet följdes av en sexa på Östgöta nation.
Vad får man säga i det här jävla landet?
Uppsala, 3 december 2025
Ska man få kalla polisen för “hora” eller demostrera för Palestina i bibliotekets tysta avdelning? Är det verkligen lämpligt att grilla korv medelst koran? Ska man verkligen få säga vad som helst? Även om det är irriterande, störande – ja, till och med om det skändar Gud?
Ett samtal mellan Leonidas Aretakis och Sakine Madon om koranbränningar, palestinademonstrationer och yttrandefrihetens luddiga gränser. Samtalet arrangerades i samarbete med Liberal debatt med anledning av släppet av “Till kättarens försvar” (2025) av Sakine Madon.
Verdandi idé 2025
Uppsala, 28 november 2025
Vikten av att få och upprätthålla KONTAKT kan inte nog betonas i dagens samhälle. Your network is your networth, som det gamla talesättet lyder. Kontakt är makt helt enkelt. Den du dricker öl med idag kan bli din säkerhetsrådgivare imorgon. Samtidigt verkar samhället på många sätt utvecklas mot att vi ska slippa undan alla de här trassliga fysiska och sociala banden. Det mest kan beställas hem, tas på Zoom, skräddar sys för din profil och begränsas till sitt ändamål. Betalning sker snabbt, smidigt och gärna kontaktlöst.
Skriften släpptes på Kalmar nation och säljs sedermera på lokala bokhandlar och evenemang. Numret innehåller tänkvärda essäer, en intervju med en känd TV-psykolog, och massor av kontaktannonser som väntar på svår. Kontaktsökandet fördjupades genom en efterföljande sexa på Kalmar nation.
Medverkande
Agnes Engström
Cecilia Modig
Ellen Erba
Hana Jamali
Jonathan Törnestrand
Michael Johansson
Sara Bergengren
Redaktör:
Josef Schönberg
Formgivning:
Klara Djurberg
Författarsamtal med Kristoffer Leandoer
Uppsala, 29 oktober, 2025
Folk snackar en hel del om att läsa nu för tiden. För att det är attraktivt, för att det vidgar perspektiven, och inte minst för att det är nyttigt för dig och samhället! Ibland kan det låta som att litteratur är lösningen på alla världens problem: om folk bara läste de rätta böckerna så skulle de alla komma till samma goda insikter.
Men tänk om bokens mening i själva verket beror på vem som läser den? Om det är läsarens egna erfarenheter och fördomar som studsar tillbaka från boksidorna, lika mycket som författarens?
Ett samtal med Kristoffer Leandoer som vid tillfället var aktuell med den hyllade essäboken “Det är läsaren som skriver boken”.
Vårbiennalen 2025
Uppsala, 15 maj 2025
Med omvärldsläget är det inte konstigt att man bara vill skrika. Samtidigt är det ju vår och då är man kanske som Ronja och vill bara skrika av den anledningen. Kort och gott: konst, vrål och skål.
Vernissagen arrangerades höll till på Kalmar nation och i den angränsande trädgården. Under dagen blev det musikframträdanden från lokala begåvningar, poesiuppläsningar från unga ordsmeder och massvis med konst av varierande slag.
Musiker
Vide Winbladh
Adam Jonströmer & Astrid Rambe
Hampus Ljunggren & Ragna Norrlund
Poeter
Edvard Sundström
Maija Aganovic
Toivo Tuma Niemi
Konstnärer
Fimbul Thulén
Dima Serawan
Eric Lundgren
Valentina Viazovskia
Sofiah Qannin
Hannes Enocksson
Tova Betsén
Molly Sundell
Vad kan vi lära oss av historien?
Uppsala, 8 maj 2025
Mats Persson är professor emeritus från idéhistoriska institution vid Uppsala universitet. Ett samtal som tog sin utflykt till det gamla Grekland och dess tankegods. Vilka lärdomar kan dras, och vad mer finns det att lära sig om den plats och epok som än idag förbryllar människan?
Samtalet arrangerades i Kalmar nations bibliotek.
Två fel gör inte ett rättssamhälle
Uppsala, 7 april 2025
Visitationszoner, anonyma vittnen, styrning av lärosäten, minskat stöd till civilsamhället och angrepp mot oberoende medier. Var för sig utgör de inte ett hot mot de öppna samhället, men tillsammans växer en bilden av ett alltmer auktoritärt samhälle fram.
Ett samtal om vår rättsstat, demokrati och var alltsammans bär hän med Johan Hirschfeldt, Mikael Ruotsi och Amanda Sokolnicki.
Författarsamtal med Lasse Berg
Uppsala, 8 maj 2025
Lasse är författare, journalist och dokumentärfilmare, bosatt i Uppsala men med världen som sitt hem sedan 60-talet. Mest känd är han för böckerna från Kalahari i Sydvästafrika. Där vandrade han med bioarkeologer och bushmän, i fotspåren av männsklighetens afrikanska uppväxt och beskrev vårt ursprung.
Enligt Lasse är människan i grunden en snäll varelse! 2024 var Lasse Berg aktuell med “Tillsammans”. I den betraktar han mänsklighetens belägenhet i ljust av sina mångåriga erfarenheter från Asien och Afrika. Ett författarsamtal om hopp för mänskligheten och människan, även när molnen hopas vid horisonten, samt berättelser från hans liv och äventyr.
Samtalet arrangerades i Östgöta nations bibliotek.
Uppsala för Ukraina
Uppsala, 24 februari 2025
Medverkan vid demonstrationen för det ukrainska folkets frihet på treårsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Talare för studentföreningen Verdandis räkning var dåvarande ordförande Gustaf Lindskog.
Kärlek på köttmarknaden
Uppsala 14 februari 2025
Nätdejting tycks vara det enda sättet att hitta en partner, men de senaste åren har användandet av apparna tydligt minskat. Betyder det att folk träffas på gamla hederliga sätt som Värmlandstrappan igen, eller att de inte träffas alls? Mycket pekar mot senare. Det har larmats i flera år om att ungdomen inte ligger längre. Orsakerna är inte helt klara – säkert telefonernas fel – men en sak är tydlig: dejtinglandskapet ser betydligt annorlunda ut idag än det gjorde för några ynka år sedan. I stället snackas det om att en “kärleksmarknad” uppstått där individer reduceras till bilder att swipea åt höger eller vänster på.
Ett samtal om kärlek i en ny tid med journalisterna Minna Höggren och Adam Svanell på Uplands nation. Efter samtalet arrangerades en kärlekssexa i typisk Verdandianda.
Under konstruktion.
Sverige: paradoxernas land
Stockholm, 19 november 2024
Sverige genomgår en förändring, en förändring som påtalar paradoxer i den svenska identiteten. 2024 släpptes boken “Homo affectus” av Bengt Lindroth och 2022 släpptes “Saknad: på spaning efter landet inom oss” av Cecilia Garme. I detta samtal togs avstamp i de två böckerna som tecknar bilden av ett paradoxalt land med en polariserad konsensuskultur, protestantisk sekularism och ett fragmentiserat folkhelm.
Samtalet arrangerades hos tankesmedjan Fores i Stockholm.
USA-valvaka
Uppsala, 5 november 2024
Valvaka för presidentvalet i USA arrangerat tillsammans med Geijerska studentföreningen. Under vakan bjöds spexpaneler, tal och annat skoj. Stämningen var inledningsvis god med starka opinionsmätningar, men tog en melankolisk vändning efter att Kamala Harris väg till Vita huset blev allt smalnare. Skräckfylld förtjusning byttes mot sorgeöl och misär. Allt som allt var det ändå en trevlig kväll.
Valvakan arrangerades i källaren hos Geijerska studentföreningen.
Verdandi tidsskriftsmässa
Uppsala, 25 oktober 2024
I samband med släppet av Verdandi idé 2024 bjöds även andra lokala tidskrifter in att medverka för att mingla, sälja tidningar och prata skrivande med besöker. Bland de medverkande tidskrifterna fanns Roten, Uttryck, Splitter, Brödtext och Clartéisten.
På kvällen arrangerades en sedvanliga sexa i typiskt Verdandimanér. Evenemanget på Kalmar nation och med ekonomiskt stöd av Svenska Akademien.
Progressiv pub
Uppsala, 23 september 2024
Verdandi stod återigen som medarrangör till det omåttligt populära Progressiv pub. Den årliga, gemensamma terminsstarten tillsammans med andra progressiv föreningar för att välkomna nya medlemmar såväl som återvändande. Kvällen arrangerades tillsammans med Centerstudenter Uppsala, Gröna studenter, Clarté, Laboremus, Vänsterstudenter, Feministiska juriststudenter (FEMJUR) och Juriststudenter för demokratisk socialism (JDS).
Evenemanget arrangerades på Kalmar nation.
Det offentliga samtalet
Uppsala, 10 september 2024
2024 belönades den levande legenden Jürgen Habermas med det Skytteanska priset i statsvetenskap i Uppsala. I samband med det anordnade Verdandi ett “deliberativt snack” om det offentliga samtalet och hur det mår idag. Medverkande var Victor Malm, kulturchef på Expressen, Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap, och Agri ismaïl, kritikerrosad författare som då var aktuell med boken “Hyper”.
Samtalet arrangerades på “statsen” i Uppsala.
Under konstruktion.
Under konstruktion.
Innan Verdandi återigen fick sitt säte i Uppsala 2022 så anordnades föredrag och debattkväller i Stockholm. För närvarande finns endast verksamheten från och med 2007 publicerad, men vi arbetar med att göra en uttömmande lista av all verksamhet arrangerad i Stockholm under perioden 2004-2021.
2021
28 oktober
Bengt Lindroth om sin bok Vi som inte var med i kriget – Om Sverige, Norden, Europa och Coronan
2020
20 februari
Micha Sohlman om Ryssland
16 januari
Bi Puranen om sin rapport Med migranters röst – Den subjektiva integrationen
2019
28 november
Frida Starck Lindfors om fri- och rättigheter samt rundvandring på stadsmuseet
7 november
Rolf Ekéus: Kärnvapensituationen
17 oktober
Annika Ström Melin om världen efter 1989 samt Bengt Lindroth om sin bok Vi som inte var med i kriget
19 september
Micha Sohlman: Perspektiv på Europa
25 april
Anita Maria Karlsson: Obemärkta kvinnor
28 mars
Möte om jämlikhet där Anna Hedborg var inbjuden, men kom inte. Intensiv diskussion om frågeställningen följde ändå.
21 februari
Årsmöte följt av ett föredrag av Ann Wilkens om Afghanistan.
24 januari
Olof Petersson: Partierna och demokratin
2018
14 november
Per Tullberg: Den svenska skolan
18 oktober
Ingemar Engström: En värdefull vård
29 september
Daniel Tarschys om valutgången
2017
Februari
Charlotta von Zweigbergk om sin bok Fattigfällan (2016) och diskussion om situationen för människor som söker socialbidrag.
2015
24 november
Eva Jeppsson-Grassman: Först ska jag gå ut med soporna – Tankar om äldres framtid, döende och död
3 november
Börje Ljunggren: Den kinesiska drömmen om Kinas pånyttfödelse – utmaningar för Kina och världen
15 oktober
Olof Kleberg: Bryter Ukraina samman?
24 september
Monica Örtendahl: Vad händer med tilliten till vården? Om riskhantering inom medicin och ekonomi
20 april
Pierre Schori: Minnet och elden – om minnet som en motståndshandling
24 mars
Ann-Cathrine Jungar: Populism och högerextremism i Norden och Europa
19 februari
Kjell Asplund: Om Bergwallkommissionens arbete
11 januari
Per Molander: Ojämlikhetens anatomi
2014
11 november
Thage G Petersson, fd statsråd: Varför talar vi så lite om freden?
8 oktober
Johan Cullberg, psykiatriprofessor samt författare Björn Sahlin, förläggare, fd intendent på Bjerrestiftelsen och söderbergsspecialist: Märta och Hjalmar Söderberg – en äktenskapskatastrof
17 september
Håkan A Bengtsson, VD tankesmedjan Arena idé: Analys av valutgången
21 maj
Olof Petersson, professor: Politiken i Sverige mot bakgrund av årets valrörelse
23 april
Jan Bjerninger, tidigare chef på SIDA: Det framgångsrika biståendet
27 mars
Staffan Laestadius: Klimatet och välfärden – mot en ny svensk modell
12 februari
Kerstin Vinterhed: Eftertankar till vistelsen i Israel och palestinska områden hösten 2013
29 januari
Moa Matthis: Vems är världen? Om skolböcker och världsherravälde
2013
20 november
Annika Borg, tidigare präst i svenska kyrkan: Är det högt i tak i svenska kyrkan – egentligen?
16 oktober
Barbro Hedvall, journalist och författare: Kvinnorösträtten, Ann Margret Holmgren och Verdandi
25 september
Kristina Hultman, journalist, kritiker och författare: Realistisk feminism
14 maj
Per Wirtén, journalist och författare: Herbert Tingstens sista dagar. Berättelsen om ett liv
11 april
Bengt Lindroth, tidigare journalist vid Sveriges Radio: Nordens möjligheter i ett Europa i kris
13 mars
Lars Ingelstam, tidigare prof vid Linköpings Universitet, tema teknik och social förändring: Arbete till vad och hur mycket? Om tillväxt, tjänster och kortare arbetstid
13 februari
Årsmöte. Därefter: Gunnar Bohman, universitetslektor vid Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet: Tidsanda och människosyn. Reflexioner utifrån kontroversen mellan kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi
16 januari
Sten Rylander, tidigare ambassadör i bl.a. Zimbabwe: Arvet efter Nelson Mandela. Om utvecklingen och framtidsperspektiven i Sydafrika och Afrika
2012
24 november
Jubileum: Verdandi 130 år samt Olle Svenning, författare, journalist: Kulturradikalismens rot och renässans. Den för liberalismen och arbetarrörelsen gemensamma tanketraditionen. Diskussionsinledare var Olof Kleberg, tidigare chefredaktör.
4 oktober
Harry Flam, prof i internationell ekonomi: Europas ekonomiska kris
12 september
Brita Åsbrink, journalist: Om Ingrid Gärde-Widemar
5 maj
Gina Guistavsson, fil dr i statskunskap: Upplysningsfundamentalismen – en förklädd romantik
25 april
Klas Åmark, professor em i historia: Att bo granne med ondskan
23 mars
Klas Eklund, Eva Alfredsson, Kristina Persson: Är det gröna kapitalismen möjlig?
16 februari
Årsmöte
25 januari
Johan Rockström, professor, samt i panelen John Hassler, professor, Fredrik Hedenus, forskare, Anna Lindstedt, Sveriges klimatambassadör, Kristina Persson, fd landshövding, samt Ulf Wickbom, chefredaktör och moderator: Är världen beboelig om 100 år?
2011
15 november
Astrid Schlytter, docent och författare: Invandringspolitik, hederskultur och kulturrelativism
5 oktober
Per Wirtén, redaktör och författare: Riv Europas murar!
10 maj
Disa Håstad, journalist, författare: Postkoloniala laboratorier. Om reformvilja och motsatsen i postsovjetiska länder i Asien
11 april
Awes Mio, socialarbetare, forskare: Somalia idag
17 februari
Sten Widmalm, professor i statsvetenskap i Uppsala: Varför tolerans?
18 januari
Pia Gadd, journalist, författare: Sedlighet. Om diskussionen med samma namn i Verdandi våren 1887
2010
13 december
Fakhar Zaman, ordf. i Pakistan Academy of Letters: Turmoil and Culture. About the situation in Pakistan and around. Förste diskutand: Ann Wilkens, tidigare ambassadör i Pakistan och Afghanistan.
9 november
Göran Lambertz, justitieråd: Yttrandefrihetsutredningen
Sammandrag: Göran Lambertz 9 november 2010
6 oktober
Bengt Lindroth, frilansjournalist, tidigare Sveriges Radios nordiske korrespondent: Främlingsfientlighetens olika ansikten i Norden
Sammandrag: Bengt Lindroth, 6 oktober 2010
7 september
Bengt Börjesson, professor, tidigare rektor vid flera högskolor: Om den sociala barnavården i Sverige
Sammandrag: Bengt Börjesson, 7 september 2010
28 april
Johan Hirschfeldt, tidigare hovrättspresident: Tryck- och yttrandefriheten förr, nu och framöver
29 mars
Gunnar Fredriksson, författare: Filosofen Axel Hägerström
2 mars
Cecilia Modig, redaktör mm: Barnuppfostran genom tiderna
2009
15 december
Ola Larsmo, författare: Om boken Djävulssonaten och studentmötet i Bollhuset, Uppsala, februari 1939
24 november
Mac Murray, FD, tidigare analytiker vid Utbildningsdepartementet:Om den obefintliga uppföljningen av hur de offentliga marknaderna fungerar som marknader. Diskutand: Richard Murray, tidigare chefekonom vid Statskontoret.
20 oktober
Gun-Britt Andersson, tidigare ambassadör: Global problemlösning – några tankar
12 maj
Maria Agius, jur doktorand i folkrätt: Tvister, tribunaler och folkrättsligt ansvarsutkrävande
20 april
Årsmöte och därefter Anders R Olsson, journalist, författare: Att stänga det öppna samhället
30 mars
Christer Sanne, docent KTH: Tillväxt eller nerväxt. Reflexioner i finanskrisens tid
3 mars
Lars Trägårdh, prof historia: I spänningsfältet mellan liberalism och socialdemokrati: Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige
3 februari
Ann Wilkens, ambassadör: Bakgrund till motsättningarna mellan Afghanistan, Pakistan och Indien. Skärningspunkter som inte följer geografin
2008
4 december
Peter Bratt, författare: Ivan Bratt, revisited
4 november
P C Jersild, författare: Änglarnas återkomst
21 oktober
Verdandisterna inbjudna av Nobelstiftelsen att delta i firandet av Alfred Nobels 175-årsdag. Tema: Arvet efter Upplysningen.
8 oktober
Claes-Adam Wachtmeister, författare, Ann Wilkens, ambassadör: Zimbabwe just nu
24 april
Hans Lagerberg, författare: Klasskola, eller skola för alla
3 april
Årsmöte
27 mars
Katarina Piuva, socialforskare: Normalitetens gränser
21 februari
Lise Tamm, åklagare: Människohandel och mänskliga rättigheter
2007
27 oktober
Föreläsningar och seminarier med anledning av föreningens 125 år. Tore Frängsmyr föreläste om ”Åttitalsradikalismen som världsåskådning och ideologi” varefter hölls två paneldebatter kring ”Tryck- och yttrandefriheten i vår tid”, samt ”Den sociala rättvisan i vår tid”. Paneldeltagare var verdandisterna Olof Kleberg, Ann Wilkens, Anders Ehnmark, Michael Sohlman, Sten Johansson samt Laboremus dåvarande ordförande Marika Lindgren Åsbrink.
Vänstervåg skakade Verdandi (UNT, 28 oktober 2007)
Genom föredrag, debatter och småskrifter spelade studentföreningen Verdandi en viktig roll som opinionsbildare kring Uppsala universitet långt in på 1960-talet. Den turbulenta vänstervågen omkring 1968 skakade föreningen som dock fortfarande är livaktig och i veckan firade sitt 125-årsjubileum.
Studentföreningen Verdandi firar i höst sitt 125årsjubileum. Föreningen tillkom år 1887 för att kanalisera de kulturradikala vindarna vid Uppsala universitet. Dess första historia, inte minst dess öde under sedlighetsdebatten 1887, är välkända, men föreningen fortsatte även långt därefter att utgöra ett viktigt opinionsbildande organ. När föreningen fyllde sextio år 1942 gav man ut boken Frihet och samhälle, där bland andra Torgny Segerstedt, senare rektor vid universitetet, var en av författarna. Från detta år, när krigets utgång började skönjas, kan man följa föreningens engagemang i ett föreningsdokument som heter Hänvändelser till offentligheten, och som gäller 1942–1959.
Den 27 mars 1942 protesterade exempelvis Verdandi mot beslagen av tidningar, särskilt massbeslaget av skildringarna från norska fängelser, och den 7 december samma år hölls ett opinionsmöte ”För Humanitet, mot förtryck” tillsammans med Heimdal och Laboremus. I mars 1943 ställ des krav på rättssäkerhet för norska flyktingar i Sverige, och år 1948 uppmanade föreningen regeringen att söka hindra ytterligare avrättningar i Grekland.
I början av 1950-talet fick Verdandi sin nya portalparagraf, skapad av filosofen Thorild Dahlquist, enligt vilken föreningens ändamål skulle vara ”att gentemot över och medelklassegoistiska tänkesätt framhålla att social rättvisa innefattar mycket mer än tryggandet av existensminimum för alla”. År 1953 fick föreningen också sin första kvinnliga ordförande, Anne-Marie Henschen-Dahlquist. Hon var den första kvinnliga ordföranden över huvud taget i en studentförening i staden, bortsett givetvis från Kvinnliga studentföreningen. Bland insatserna under hennes ordförandetid bör nämnas uppmärksammandet av försöken med tandröta som utvecklingsstörda utsattes för. Ett möte i Folkets Hus om detta lockade 200 deltagare och föreningen gjorde också en offentlig protest i frågan. Läget i Sydafrika uppmärksammades också; aulan fylldes när den tidigare Verdandiordföranden Herbert Tingsten talade om apartheid.
År 1958 protesterade föreningen hos franska regeringen dels mot tryckfrihetsinskränkningarna i Frankrike, dels mot tortyren som användes i Algeriet. Den uppmanade regeringen att ompröva Sveriges hållning och stödja det algeriska folkets självständighetskrav. Samma år krävde föreningen att insatserna för att hjälpa de underutvecklade länderna skulle höjas till en procent av nationalinkomsten. Mot slutet av 1950talet inbjöds den portugisiska fartygskaptenen Galvao till Verdandi. Han hade plötsligt blivit internationellt ryktbar när han kapade sitt eget fartyg i protest mot den portugisiska fascistiska regimen under Salazar, och dess kolonialkrig i Afrika. Aulan fylldes. Uppenbart är att föreningen vid vissa större opinionsbildande manifestationer under 1940 och 50talen samverkade med Laboremus och Heimdal. Så skedde till exempel vid Ungernrevolten 1956.
Efterkrigstidens goda ekonomiska tillväxt ledde till en studentexpansion som kulminerade på 1960talet, underlättad av en förbättrad studiefinansiering. Kraven på modernisering och demokrati i utbildningen växte snabbt bland studenterna. Detta var i viss mån en upprepning av frågor som Karl Staaff och de tidiga verdandisterna drivit hårt och med framgång: Man utgjorde då – 70 år tidigare – ett slags studentfacklig gruppering som krävde reformer, mer genomsynlighet och mindre godtycke i utbildningen. ”Atelstveckan” hölls hösten 1961, och ”Kvinnoveckan” våren 1964. En av de första internationella miljökämparna, Georg Borgström, gästade också Verdandi.
På hösten 1965 hölls det första av ett antal så kallade teach-in efter förebild från amerikanska universitet. Möten pågick i två dagar kring ett ämne, och man kunde köpa biljett och komma och gå som man önskade. Det första ämnet var Vietnam, med bland andra Gunnar Myrdal som deltagare. Verdandi var här tidigt ute med ett ämne som under många år framåt skulle dominera studentopinionen. Föreningen kom – som tidigare – i konflikt med rektorsämbetet. En utställning med fotografier från krigets Vietnam fick inte visas i universitetets lokaler, och föreningen protesterade, bland annat genom att meddelanden sändes med stadsbud till rektorn. Följande termin, våren 1966, bjöd Verdandi in till nästa teach-in om ”Det svenska klassamhället”. Så många inbjudna talare var där, att en extra lång affisch fick tillverkas av den legendariske affischmakaren Helmut Rupprecht. Detta var en tid när möten fortfarande refererades utförligt och med fotografier i UNT. Relativt utförligt återgavs händelserna också i rikspressen.
Hösten 1966 inleddes med en teach-in om ”USA:s roll i världspolitiken”. Detta år hade statstjänstemännen genom riksdagsbeslut erhållit strejkrätt. I denna grupp ingick universitetslärarna. Under hösten inledde dessa en strejk. Verdandisterna reagerade mot att denna grupp skulle använda strejkvapnet omedelbart, och därmed komma i konflikt med de övriga fackliga grupperna om ett begränsat skattefinansierat utrymme. Rätten till fackliga aktioner hade varit en av Verdandis viktiga frågor, men ansågs komma i en ny och oförutsedd konflikt med en annan av föreningens grundvärderingar: Utjämnandet av klasskillnader. Minst tre professorer lämnade föreningen. Föreningen startade ett ”fritt universitet”, och flera personer anlitades som lä rare. Rektorn medgav att universitetslokalerna användes till det fria universitetet.
Verdandi synes under sina tidiga år några få gånger som förening ha deltagit i enstaka demonstrationer, bland annat på första maj, och i rösträttsfrågan. I övrigt gällde att om man demonstrerade så var det på individuell basis. År 1968, som utnämnts till studentrevoltens speciella år, gick två första majtåg i Uppsala, samma sträcka, men i motsatt riktning. Det ena var det traditionella, det andra var organiserat av Röd Front, en paraplyorganisation för den icke socialdemokratiska vänstern. Verdandis styrelse hade vid denna tidpunkt förnyats kraftigt, då äldre styrelseledamöter enbart satt i mindre föreningsorgan, eller helt lämnat det aktiva föreningsarbetet. Den nya styrelsen beslöt att Verdandi skulle låta sig representeras i Röd Front. Detta var en så märklig tid att även Liberala studentklubben av såg att gå med i detta tåg! Föreningens ”skriftkommitté” gav ut en fyrsidig kritik av styrelsens planer. Det utlöste två på varandra följande medlemsmöten med en stor mängd deltagare. Debatten blev intensiv och det slutade med att man beslöt att ett deltagande i Röd Front-tåget var oför enligt med Verdandis ideal. Krisen var ett faktum.
Åren efter detta fortsatte styrelsen och föreningens övriga kommittéer sitt arbete. Men flera som varit aktiva tidigare avslutade vid den här tiden sina studier, och flyttade. Bokutgivningen kom också att bli mer osäker. Dock kom utgivningen av Verdandis Barnböcker i gång – ett tjugotal stycken mellan 1970 och 1980. De utgjorde startskottet för en helt ny typ av barnböcker, som i dag är helt etablerad. Här kan nämnas den legendariska Sprätten satt på toaletten, samt böcker som Plats för Vanna (om en utvecklingsstörd flicka) och Josefine, 5, Zimbabwe, Afrika. En del av dessa böcker kom också att ges ut i Danmark och dåvarande Förbundsrepubliken Tyskland. Bokutgivningen gav en del eko och har tagits upp i avhandlingar och uppsatser. Den uppmärksammades också i tv.
Vidare anordnade föreningen ett antal studieresor till länder av intresse, till exempel Jugoslavien, Tjeckoslovakien, Tanzania, Zambia. i några fall ledde detta till bokutgivning. Under 70- och 80-talen fortsatte föreningen det traditionella grundarbetet med möten och diskussioner, men denna kärnverksamhet drog inte några större skaror. Tv-debatter som tog upp politiska och kulturradikala ämnen hade nu blivit en del av vardagen.
Om Verdandis första kris under denna period var en vänsterkantring så blev nästa en högervridning. Den begränsade mötesfrekvensen och bristen på uppmärksamhet medförde paradoxalt nog att Liberala studentklubben önskade annektera föreningen, och kalla sig Liberala studentföreningen Verdandi. Detta motsatte sig givetvis äldre och nya medlemmar, och en mindre tidningspolemik utbröt i frågan, vilken, som alltid, fördes i UNT. Ett större möte kom att ordnas i Gamla stan i Stockholm i maj 1989, huvudsakligen med motivet att äldre medlemmar skulle kunna råkas igen. Aktuella frågor i tiden belystes i kortare anföranden.
Vid föreningens årsmöte i Uppsala på hösten samma år valde man verdandisten och DN-medarbetaren Bengt Alexanderson till ordförande. I ett brev till Liberala studentföreningens ordförande den 18 december 1989 påpekade han att Verdandi i UNT en månad tidigare av denna kallats för ”något slags socialistisk sekt”. Alexanderson argumenterade mot detta, och menade att med detta begrepp menats skiftande ting, men ofta har avsetts ”planhushållning av östeuropeisk modell och diktaturstyre av traditionell östeuropeiska märke”. Han utbrast vidare: ”Månntro det är till exempel Astrid Hedenius och Sven Hamrell som i dagens Verdandi står för [detta]? Nog av raljeri – nu till huvudsaken:” Därefter framställde han önskemålet att Liberala Studentföreningen skulle utfästa sig att inte använda namnet Verdandi i sin föreningsbeteckning efter ingången av det nya året 1990. Så blev också fallet. Och 1999 kom i Verdandi-debatt ut den väsentliga boken Ubåtsfrågan – En kritisk granskning av den svenska nutidshistoriens viktigaste säkerhetspolitiska dilemma. Som tillskyndare, inspiratör och samarbetspartner bakom den boken stod den i femtio år ständigt aktive och inspirerande verdandisten Sven Hamrell.
Föreningen har mot många odds fortsatt sitt liv. Den har till exempel numera en hemsida på nätet: www.foreningenverdandi.se . I fredags genomförde Verdandi ett seminarium i Stockholm med anledning av de 125 åren. Tore Frängsmyr föreläste om ”Åttitalsradikalismen som världsåskådning och ideologi” varefter hölls två paneldebatter kring ”Tryck- och yttrandefriheten i vår tid”, samt ”Den sociala rättvisan i vår tid”. Paneldeltagare var verdandisterna Olof Kleberg, Ann Wilkens, Anders Ehnmark, Michael Sohlman, Sten Johansson samt Laboremus nuvarande ordförande Marika Lindgren Åsbrink.
Andreas Murray
Leg. psykolog, psykoanalytiker och ordförande i Verdandi